LinkWithin

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...

16 maj 2010

Jag bor tydligen i edens lustgård, för jag har både äpplen och ormar.



Äntligen har körsbärsblommorna slagit ut. Tyvärr har jag glömt vilken sort det är.
Tror emellertid att det är Prunus 'Accolade', eller, jag är ganska säker på att det är det.
Lite tråkigt att den blommar sparsamt i år, i toppen finns nästan inga blommor alls

Det här är min färg, det.


Amerikansk strimlönn

Ödlan Olle tar sin dagliga promenad.
Apropå reptiler kom jag att tänka på förra våren.
Där går jag i godan ro med en kvast i handen och ska sopa uteplatsen. Jag
tar ett steg fram i mina chicka badtofflor och håller på att kliva på en huggorm!! På vår uteplats!
Vad gör den där?? En liten surrealistisk känsla omfamnar mig.
I sista sekunden ser jag vad det är och hinner kliva lite snett och hamnar ca 15 cm framför den.
Tror knappt jag nuddade marken innan jag hoppade vidare och under en fjärdedels sekund hinner
jag tänka att "de där är fridlysta" sedan skickar min hjärna ut signaler till min hand
som genast börjar hugga frenetiskt mot marken.
Det sker alltså i ren reflex, inte mycket jag kan göra åt det.
Till slut besinnar jag mig och ser nedåt.
Kvasten ligger i trasor, några enstaka strån sitter kvar på själva borsten. Eller borste och borste, det är det ju inte längre.
Och näe, det blev inte mycket kvar av den ormen heller.
Nästa dag är vi på landet och jag böjer mig fram för att rensa ogräs.
Bara några centimeter bredvid min hand ligger en huggormsunge!! Vad är det här??
Plötsligt känner jag mig omringad och påhoppad av dessa naturens vidriga varelser.
Den tredje dagen törs jag knappt gå ut. Tänker att, idag blir jag biten.
Tredje gången gillt, för ormen alltså.
Men jag har inte sett någon sedan dess.:)
Vad hände förresten med ormen på landet?
Jag hade bara en sax i handen, så jag ställde mig och ropade på hjälp (vad annars)
När P kom trodde jag ju att han hade något rejält med sig att ta kål på inkräktaren.
Vad tror ni han hade? Ett BADMINTONRACKET!!!!!
-Ska du hugga ihjäl den med det där?
-Här ska inte huggas nå´nting, svarar han. Han ska släppas ut längre bort.
Så han greppar en hink och försöker fösa in ormen i den med BADMINTONRACKETET:
Nu vill ju inte jag påstå att jag har speciellt många hjärnceller men nog förstår, och ser, jag att
det finns hål i BADMINTONRACKETET, och det ser ORMEN också.  Så det tar inte många sekunder innan den lille fan är puts väck!! Någonstans i mina rabatter!! Hur ska jag kunna rensa där nu??
Har lust att skrika till P att -Jag har dubbelt så stor hjärna som dig, ärthjärna.
(För övrigt min favvoreplik från Bernard och Bianca i Australien)
Kan nämna att jag hämtade trimmern och jämnade nästan rabatten med marken.
Här skulle inte finnas någonstans att gömma sig. Ha, där fick han.
Och så kommer vi till dagens tråkiga nyhet.
Så här ser min Magnolia Sieboldii ut efter att ha gått av helt, av den tunga snön i vinter.
Det kommer ett litet ynka grönt skott på den ena "pinnen" men om det
växer ut vete gudarna. Det lär ju i alla fall dröja många år innan jag
får njuta av några blommor.

23 kommentarer:

Annika Christensen sa...

Vilken sorg... med siboldin..
Tur att du har så mycket annat fint att njuta av.
Du skall se att det ordnar sig och gör det inte det så får d något annat som lyckas lite bättre.
Kram och tröst
Annika

Annika Christensen sa...

Det blev lite felstavning men du förstår vad jag menar eller hur?
Annika

Lantliv i Norregård sa...

Vad synd, snön förstörde en hel del...
Stor djurvän är jag men ormar det går bara inte...Tur att du inte blev biten!

Ha en bra start på nya veckan;o)
Kram Kram Malin

LjuvligtLantligt sa...

Ja jag hoppas det blir snyggt..eller det vet jag att det blir för jag har redan bilden klart i mitt huvus :)
Men shit..du är rena orm-magneten ju!! Lårhöga stövlar i trädgården hadanefter? ;)
Kram Git

agge sa...

Oj vad långt det kommit hos er i växtligheten...
Vilken fin färg på vivan, själv har jag en mattgul och lila... Ha det bra, Agneta

annika sa...

Oj så spännande du skriver! Det var som att läsa ett stycke ur en bok...ta och skriv en! Det är väl själva f.. att det ska finnas ormar i rabatten både hemma och på landet. Jag levde mig in i historien då du gick till attack med sopkvasten.
Ser att våren har kommit lite längre hos er för här kommer det nog att dröja innan äppelträden blommar. Underbar färg på vivan.
Synd på Magnolian....
Kram annika

Karin - Mina Rum sa...

Jag är inte heller överdrivet förtjust i ormar. Förra sommaren var det en som envisades med att ligga och sola sig vid min jordhög. Du kan ju gissa att jag stampade som en tok varje gång jag skulle hämta ett nytt lass jord. Grannarna undrade nog vad jag höll på med.
Ha en bra vecka. Kram!

Mitt Måleri sa...

Så mycke vackert du har att njuta av =) men ormar kan man defenetivt vara utan ...(ryser)
ha en härlig start på veckan
kram pia

Gunilla sa...

Jag är ingen orm älskare heller de är de värsta man kan ha i sin omgivning. Hos oss dyker de upp ochå någon under sommaren men den får fara till en annan värld.


Synd på magnolian det är ju en fantastisk växt det tar ju sin tid innan den blir stor förstår jag. Här klarar den sig inte.

Ha en fortsatt fin dag
Kramen/Gunilla

gittan sa...

Så trist med din Magnolia, jag förlorade två små skönheter i vinter men tröstar mig med att då får jag väl köpa en ny, betydligt större!
Jag skrattade gott åt din ormhistoria "f-låt" och minns den hemska tid då äldsta dottern hade en orm som husdjur! Ormen rymde fyra ggr den första veckan den bodde här - behöver jag säga att jag var i upplösningstillstånd!!!! Dom kan ju göra sig hur smala som helst och kommer igenom minsta tänkbara hål! Och hur f-n hittar man en orm i ett hus med tre våningar? Var ska man leta? Ingen var nog gladare än jag när manken (flera år senare) lämnade "Blixten" (passsande namn) till en kompis med djuraffär.
Ha en fin dag / kram gittan

Classic Style in City sa...

så härligt med trädgårdsarbete:))..och att bo vid edens lustgård e inte dumt.

STENLYCKA sa...

Godmorgon.
Den här vintern har varit svår mot vissa växter.
Jag har fått gräva upp mycket som inte har klarat sig, till glädje för trädgårdsmästare, som har fått sälja nytt...
Jag har ormfobi så jag vet inte hur jag skulle klara om det dyker upp en orm i min trädgård.
Du skriver underbart och visar härliga bilder, jag njuter av din blogg en lisa för själen!
kram och ha en bra måndag!
Raina

Jonna sa...

Fy för den lede för ormar! Tur du inte blev biten!
Ha en bra dag!
Kram från Jonna ♥

Tigris Predikantan sa...

Ormar är jag inte rädd för ... om jag inte råkar se en... förståss *ler*!

Fruädel sa...

Hahaha, va roligt du skriver! Men visst var det huggormsår förra året, jag såg dock ingen! Däremot stod jag och grävde trädgårdsland just som tjälen i backen släppt 08, högravid och allt. Såg en tjock gren/pinne i jorden och tänkte dra bort den-svansen på en stor orm! är inte ormrädd men att stå att hålla en stor orm i svansen var ändå ingen hit! Den stackarn fick ett bryskt uppvaknande ur sin vintersömn och for iväg på gödsel högen som jag hade släpat dit. Hihi! Men han ringlade iväg så han klarade sig nog!Kram på dig duktiga du!/Tess

vita zara sa...

Hej
Oj,oj, så himla mycket vackert du visar, bilderna med rosorna och glasbubblorna i dimbadet är superljuvliga, och din bild på din Prunus, så underbart, vad frodigt ni har hunnit få det.
Härlig berättelse om huggormarna.
Du är en tuffing, jag förstår dig, man vill ju inte ha dem på gården, hos oss kommer den nån ibland, och även vid stranden, maken både kan ta upp dem döda och ja han hade såna som barn blev också biten, så jag slipper anstränga mig.
Sen är jag mesig, så jag skulle nog hellre bära bort den.
Du skriver verkligen underhållande, och verkar vara mångsidig impulsiv och dessutom väldigt konstnärligt begåvad.
Vilka fina plantor du har.
Mina som lustigt nog är av samma art, är taniga i brist på ljus, men de tar sig nog.
Ha en underbar vecka min vän ormdöerskan.
Kram Zara

Mamma C sa...

Fy så läbbigt med orm, och två gånger oxå. Den där kraken blir det nog inte några blommor på.
Kram Mamma C

Dicksonska våningen sa...

Ja, du. Ormar är inte kul heller. Fladdermusen fångades in med hjälp av en limträskiva och en hink :)
Där jag bodde när jag var yngre kunde man ibland råka cykla över ormar om man inte såg sig noga för. De låg nämligen ute i solen på grusvägen...
Tur att man hade hög fart!

Kram Annika

Systrarna Hjertén sa...

Oj, vad det blommar hos dig!

Läskigt det där med ormar. Förra sommaren tillbringade vi för första gången i en stuga vid Vänerns strand och mitt under badet kom en om simmande - att vi inte dog av skräck! Det visade sig vara en snok, puh!

Några dagar senare höll jag dock på att trampa på just en huggorm, som låg och solade sig på klipporna! De syns ju knappt de små rackarna!

/Frida

Katta sa...

Oj det låter som det är full fart i Edens lustgård nuförtiden, och Eva slår ormen med kvast ;D Men jag förstår din hysteriska rädsla sån blir jag av fåglar, skvatt galen helt enkelt. Kram Katta

Huset vid ån sa...

Hej vännen! Jag säger bara en sak: JAG HATAR ORMAR!! Det är det värsta med våren o sommaren att dom vaknar till liv.....Usch o Fy, jag vågar knappt köra ner handen bland blad när jag ska rensa nånstans eller plocka blommor! Och är jag ute i skogen o ska plocka bär så stampar jag i backen så folk tror väl att det är en mindre jordbävning! Fniss....Håller tummarna på att vi slipper en del ormar i sommar! Kram, Kram Therese

Hanna sa...

Så mycket vackert som blommar.
Ha en fortsatt bra vecka!
kram
Hanna

Vita rosor och förgätmigej sa...

Åh, tack min alldeles egna lilla botaniker! Som jag har funderat över den där "bambun" jag har... Jag tycker den är vacker där den står så jag har inga planer på att starta något krig emot den.

Ormar... ja de väcker ju verkligen känslor hos folk! Jag har bara sett en och annan kopparorm (ödla) här hos oss men grannen hade en huggorm på sin tomt häromdagen. Jag är rätt glad i dem men det kanske beror på att jag hade en Elvira när jag var liten ;0). Du kanske misstänker vad det var för djur... Visst ska man vara försiktig men biologisk mångfald underlättar trädgårdsarbetet! Tänk vad möss och råttor de tar! Läste du mitt inlägg igår om vad min N sa? Ärthjärna är förnamnet... *haha* Men man kanske inte själv är så genomtänkt alla gånger heller!
Kram/ Anna